Vilka styr penningpolitiken

Målet för penningpolitiken är att upprätthålla låg och stabil inflation. Utan att åsidosätta inflationsmålet ska Riksbanken dessutom bidra till en balanserad utveckling av produktion och sysselsättning. Penningpolitik är de åtgärder som Riksbanken vidtar för att uppnå detta.

Expansiv penningpolitik

Riksbanken sjönk successivt från 4,75 procent i September till noll den 29 Oktober den 18 februari.politiknivån blev negativ för första gången någonsin när den sänktes till -0,1 procent. Räntorna på lån från banker till varandra kan dock inte vara för långt under noll, eftersom ingen vill ha negativa räntor på bankkonton, för då tar folk ut pengar och bankerna vill inte ha högre räntor på inlåningskonton.

Det här är ungefär detsamma som att skriva ut en sedel och skapa inflation. Jag vill lära mig konceptet här. Eftersom betalningsvanor ständigt förändras vet vi inte hur mycket en ökning av penningmängden påverkar ekonomin. Denna möjlighet tros öka förtroendet för statsobligationer i sin egen valuta, vilket upprätthåller räntan på statsobligationer. Tidigare trodde man att räntan inte kunde vara negativ, vilket kunde hindra centralbanken från att bedriva en omfattande penningpolitik med hjälp av styrräntan i deflationstider.

Till exempel, om inflationen beror på att oljepriset har ökat, kan industrier som behöver olja påverkas ytterligare av en räntehöjning. I länder med offentliga ekonomiska problem kan det vara attraktivt för politiker att be centralbanken att öka mängden pengar och ge den till staten för att köpa statsobligationer för att finansiera budgetunderskott.

Detta innebär att retention och köpkraft minskar, vilket i sin tur leder till en kylning av ekonomin. För att behålla förtroendet för låga räntor och inflation vill du nu inte ha politisk kontroll över centralbanken. Inflation och deflation kan relateras till externa faktorer som råvarupriser, och penningpolitiken kan vara ett trubbigt vapen som påverkar industrier som inte har samma inflation, påverkar inte dessa förändringar i råvarupriserna.

Penningpolitik lågkonjunktur

I en lågkonjunktur kan Riksbanken Sänka styrräntan för att starta investeringar som skapar jobb och gör det billigare att låna till konsumtion. Eller ECB genom att öka mängden pengar, vilket dock är politiskt kontroversiellt, eftersom det kan säkerställa inflationen i alla euroländer. Huvudansvaret för den svenska penningpolitiken utgår från Riksbanken, som grundades, och därmed är världen den äldsta centralbanken.

Penningpolitiken syftar till att säkerställa att pengar behåller sitt värde över tiden. Det är svårt att fastställa hur mycket pengar det är, förutom sedlar och mynt är det också rimligt att inkludera offentliga medel på GIROKONTON, medel på andra bankkonton med hög likviditet, till exempel checkkonton, som kan användas som betalningsmedel.

Vad är riksbanken

Efter subprime-krisen och Lehman Brothers konkurs i September sänkte centralbanker runt om i världen kraftigt sina politiska räntor. Detta var ett problem för många centralbanker under finanskrisen - det konstaterades senare att styrräntan kunde vara negativ. Om nya pengar når kreditmarknaden först indikerar det att det finns fria kapitalvaror, dvs. Det här är centralbanken i Sverige, Riksbanken, som ansvarar för penningpolitiken.

Ett av de viktigaste instrumenten, Riksbankens öppna marknadsoperationer, innebär att Riksbanken minskar likviditeten i ekonomin tack vare den så kallade REPA, som verkligen slangar banker och är skyldiga att köpa tillbaka dem. Detta innebar att teorin om så kallad kvantitet bara har viss relevans. Omvänt, när det gäller att höja räntorna är talet ett bra exempel.

Euroländer som inte har egen valuta, inte minst Grekland, kan inte göra det utan måste låna av varandra. Riksbanken regleras inte av regeringen, men bör vara oberoende. Genom att höja styrräntan i högkonjunkturen blir det dyrare för företag att investera, liksom dyrare för privatpersoner. I penningpolitiken ingår också att Riksbanken kontrollerar tillgången på pengar och lån i ekonomin genom en styrränta.

Betalningsvanor förändras från land till land. Vad kvantitetsteorin inte tar hänsyn till är att prisökningen beror på var i ekonomin de nyskapade pengarna först hamnar. Till exempel har användningen av betalningar och kreditkort ökat dramatiskt nyligen. eftersom detta inte är fallet ökar priset på befintliga kapitalvaror. I praktiken innebär det att Riksbanken försöker kontrollera investeringar och konsumtion genom att påverka ränteläget i ekonomin.

Krediträntor mellan varandra. Det är de sex ledamöterna i Riksbankens direktion som fattar beslut om penningpolitiken.